Första mötet med könsbytes-teamet
Igår var en viktig dag. Johanna hade sitt första möte med huvudpersonen för könsbytes-teamet på sjukhuset! Vi kallar honom Bo. Bo ville såklart först prata enskilt med Johanna, så jag satt utanför och var jättenyfiken. ;-)
Han hade frågor om allt ifrån barndomen, tidigare förhållanden, familjesituation och hur säker Johanna är på att hon vill göra en könskorrigering. Han berättade också om hur förloppet ser ut, frågade om hur mycket hon har läst själv och att hon förstår vad det innebär att gå igenom en sån här process. Efter ett tag fick jag också komma in och han frågade även mig lite saker, mest av nyfikenhet tror jag.
Min upplevelse av det korta mötet var mycket positivt! Johanna fick med sig en massa papper hem som hon skulle fylla i. Dels ett formulär om självskattning som visar på eventuell nedstämdhet eller depression, samt ett personlighetstest. Jag älskar att fylla i formulär så jag lär ju vara mer peppad på att fylla i de där än vad Johanna är. ;-)
Vanligtvis efter första träffen brukar transpersoner få några uppgifter att ta tag i. Dels att berätta för anhöriga och närmaste arbetskamrater. Sen att komma på ett alias, ett namn som man sedan ber att de närmaste börjar använda lite smått för att vänja sig. Det tredje är att leva som det kön man vill vara, det kön man vill byta till. För FTM (female-to-male) innebär det att köpa herrkläder, herrskor, klippa en manlig frisyr, bli kallad för sitt alias och att "komma ut" som man. För Johanna är ju det här inga problem eftersom hon redan har påbörjat alla dessa processer redan. Hon har t.ex. aldrig köpt skor på tjejavdelningen sedan vi blev tillsammans för över sex år sedan. Kalsonger har hon använt i ca 3-4 år. Ni förstår grejjen. Utåt sett blir hon ofta misstagen för en man, så hennes första steg är ju egentligen taget!
Det förstod Bo också, så istället för att boka in en tid om några månader så ska vi dit om 2 månader igen. :-) Som jag förstod det ska det bokas in tider för provtagning av bl.a. testosteronhalt och eventuella sjukdommar, EKG-test m.m, och så ska formulären följas upp. Bo var väldigt positiv redan nu, och han sa att ifall allt går som det ska och om Johanna får ett godkännande för könsbyte så kommer det ta 2-3 år innan hon är helt klar. 2 år går väldigt fort. Det gäller att hänga med!
Han hade frågor om allt ifrån barndomen, tidigare förhållanden, familjesituation och hur säker Johanna är på att hon vill göra en könskorrigering. Han berättade också om hur förloppet ser ut, frågade om hur mycket hon har läst själv och att hon förstår vad det innebär att gå igenom en sån här process. Efter ett tag fick jag också komma in och han frågade även mig lite saker, mest av nyfikenhet tror jag.
Min upplevelse av det korta mötet var mycket positivt! Johanna fick med sig en massa papper hem som hon skulle fylla i. Dels ett formulär om självskattning som visar på eventuell nedstämdhet eller depression, samt ett personlighetstest. Jag älskar att fylla i formulär så jag lär ju vara mer peppad på att fylla i de där än vad Johanna är. ;-)
Vanligtvis efter första träffen brukar transpersoner få några uppgifter att ta tag i. Dels att berätta för anhöriga och närmaste arbetskamrater. Sen att komma på ett alias, ett namn som man sedan ber att de närmaste börjar använda lite smått för att vänja sig. Det tredje är att leva som det kön man vill vara, det kön man vill byta till. För FTM (female-to-male) innebär det att köpa herrkläder, herrskor, klippa en manlig frisyr, bli kallad för sitt alias och att "komma ut" som man. För Johanna är ju det här inga problem eftersom hon redan har påbörjat alla dessa processer redan. Hon har t.ex. aldrig köpt skor på tjejavdelningen sedan vi blev tillsammans för över sex år sedan. Kalsonger har hon använt i ca 3-4 år. Ni förstår grejjen. Utåt sett blir hon ofta misstagen för en man, så hennes första steg är ju egentligen taget!
Det förstod Bo också, så istället för att boka in en tid om några månader så ska vi dit om 2 månader igen. :-) Som jag förstod det ska det bokas in tider för provtagning av bl.a. testosteronhalt och eventuella sjukdommar, EKG-test m.m, och så ska formulären följas upp. Bo var väldigt positiv redan nu, och han sa att ifall allt går som det ska och om Johanna får ett godkännande för könsbyte så kommer det ta 2-3 år innan hon är helt klar. 2 år går väldigt fort. Det gäller att hänga med!
Kommentarer
Trackback
